
Smärtan ger inte med sig. Knaprar panodil och ligger och sover mesta delen av tiden. Fej kom igårkväll, sent blev det och jag kan inte ens minnas att hon väckte mig, att pappa ringde. Sov till två. Herregud. Men jag behövde nog det. Orkar nog inte med att åka till klubben, det gör för ont, får ägna helgen åt hundträning, både lördag och söndag.
Nervös inför läkarbesöket på fredag. Vad jag skall säga, hur mycket jag skall säga.... Fattar inte varför jag är nervös alls, jag känner ju doktor P jätteväl och han känner mig.
Peter jobbar ikväll, skall ringa honom sen. Massa ångest, vill inte ta något. morgonen blir så jobbig.
Sitter hos mamma och pappa nu. Jag är så glad att jag har dem. Den sista tiden har det gjort sig påmint om att de inte kommer leva för alltid, vem skall finnas här då? Jag kan ju inte förvänta mig att Jonas tar emot mig varje dag. Jag MÅSTE träffa någon!
Fej hade förlovat sig oxå. Kul kul. GRATTIS!
1 kommentar:
Jag hoppas smärtan ger med sig snart. Har du fått någon klarhet i vad det är?
Skicka en kommentar