egentligen.....

min fina mamma, sommaren 2007

Imorgon drar jag och mamma med hundar och Paula till Strömstad på kurs, handlerkurs hela dagen..... Skall bli spännande, men jag vet ju hur trött jag blir när det är saker som jag verkligen måste anstränga mig för att klara av. Om jag lyckas känns det ju fantastiskt, men misslyckas jag tänker jag på det hur länge som helst.

Känner mig så falsk. Jag ler och har en fasad, men inuti är det bara kaos. Det är lättare att vara tyst. Det är svårt att lita på folk, till och med dem som jag älskar. Man vet inte hur länge de orkar, och därför vill jag inte säga för mycket. Jag vill inte bli ensam. Fuck, jag vill inte bli ensam. Egentligen vill jag ju inte vara såhär.

Igår kom Josefine hit och vi åt Thai och såg på film, Vingar av glas. Otroligt bra film. Hon sov över och jag sov  så djupt att jag inte vaknade av väckarklockan. Jag är så trött och ont i huvudet.