Just nu känns det mer än hopplöst. Jag pratade precis med dr Pers sekreterare, har fått tid den 30/7. det är långt dit. Jag har inte varit på något samtal med någon sedan i december. Det känns kan jag säga. Nu är alla borta som har stöttat mig inom vården, bara Dr Per kvar. Efter att Mats dog känns nätterna så långa, Roberts bortgång gör sig påmind när jag ser hans nummer i mobilen, jag har fortfarande inte raderat det. Jag sitter ibland med telefonen och tittar på numret, jag ringer ibland och hör mobilsvaret. det känns. fan.
Våren har varit en enda lång nedförsbacke... det krigar i huvudet och jag sa till mamma idag att jag faktiskt glömmer att ta medicinen på morgonen ibland för att jag är så trött. Men jag håller ju ihop.
Fick en ångestattack senare under em. Ringde i panik till avdelningen och pratade med Kristina, en kp där. Hon är världens snällaste och pratade och lyssnade. Jag får ringa när jag vill, det finns alltid någon som kan prata. Anna jobbar helgen tex. Ringde upp min samordnade i öppenvården och han hänvisade mig bara till vårdcentralen eftersom jag har avsagt min psykolog på öppenmottagningen, men likt förbannat behöver jag ju någon kunnig som lyssnar och pratar med mig, för det spårar snart ur.
När jag hade pratat med Kristina för andra gången sa hon till mig att ta en xanor och vila. Sa att jag fick ringa imorgon om jag vill. Kände ändå att jag ville prata mer, höra någonting som skulle få mig att tänka på något annat än ångest och krig i huvudet, så jag ringde min underbara fantastiska moster Eva! Eva berättade om Pelle, mitt lilla kusinbarn som föddes den 8e, vad han hade för färg på håret och vad han vägde och hur söt han är. Hon berättade om Pelles storasyster Mimmi som är tre år nu och jag sa till Mimmi att jag också är storasyster och att jag älskar min lillebror och hon sa att hon är stor nu och att hon också älskar sin lillebror. Efter en stund hade det lugnat sig och nu en och en halv timme senare, är jag lite groggy efter xanoren. men det är iaf lugnt.
TACK alla idag, som gjorde att jag tog igenom mig det här denna gången också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar