jag är så tacksam att jag har pojkarna, min familj och underbara vänner. Hade jag vetat för tio år sedan att jag hade varit där jag är nu, hade jag inte orkat. jag stod på föredraget och pratade om motivation och hur man skall kämpa och inte ge upp, och så sitter jag här nu och skriver dethär!
jag blev så ledsen när jag pratade med en tjej som var i min situation för tio år sedan och skulle säga något uppmuntrande och att det kommer bli bra. Det blir det ju inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar