Gud. Jag är helt slut. Fattar inte varför? Jag har inte tagit en enda xanor sen jag kom hem från Spanien i början av april. Inga sömntabletter. Det är ångest, hemsk ångest men jag står ut. Det är svårt att sova, men jag somnar tillslut. Det gäller att stå ut.
Igår låg jag med dödsångest när jag det var mörkt i sovrummet. Hörde fläcken surra och jag fick panik när jag tänkte att jag kanske dör och jag vet inte vad som händer...... blir det helt svart, kommer jag till farmor och farfar? Vad händer? Jag önskar att jag hade en tro att hänga mig fast i och jag tror, men är det tillräckligt?
Idag har jag träffat Katarina, trevligt. Det var längesedan. Imorgon drar vi till Tvååker med Dexter på utställning. Oskar stannar hemma hos pappa, det blir bara massa tid i bil och bur för hans del.
Dexter åker till Ann i juli och blir borta ett tag. Snacka att jag kommer sakna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar