Jag var hos Per i onsdags.... Frågan är nu om det är ett skov, eller om jag är inne i en "kris" som han så fint kallade det. Han citerade vad Stina hade skrivit och sa att han stod för varenda ord som han hade sagt. Menade på att man skall vara ärlig och blir det bättre så är det ett plus bara. Han sa att jag hade en elak sjukdom. Som förgör.
Vidare sa han att det inte är konstigt att jag funderar. Mina klasskompisar får barn och gifter sig, min bror har pluggat fem år på chalmers. Jag klarar inte av att jobba, jag klarar inte att plugga och jag kanske aldrig får en familj och jag klarar knappt mitt boende. Då kanske det inte är så konstigt att jag funderar och mår dåligt.
Det var vad han menade.
Frågade om det var något mer som han borde veta som läkare, men det spelar ingen roll. För även om jag har SU-tankar, "litar" han på mig... Frågade om jag var nervös över resan, bli dålig och hamna på psyk i spanien, där de kanske bara pratar spanska, kanske lite knagglig engelska och i bästa fall en svensk tolk. Jag sa att mamma inte vill åka med mig om jag har en påse runt huvudet och då skrattade han.
En xanordepot in, cipralex ut.
Nytt möte den 27/1 klockan tre. Charlott(boendestöd) kör mig.
1 kommentar:
Min behandlare förklarade mitt tillstånd som en kris också. Kan inte hjälpa det, men "kris".. jag gillar inte det ordet!
Ta han om dig!
Skicka en kommentar