Igår var jag hos Per. Vi disskuterade fram och tillbaka. Det slutade i en planerad inläggning på måndag vid 11-12.00. Två veckor på avdelningen. Har pratat med avdelningsföreståndaren Conny och berättade om mina dödstankar och han sa att jag fick komma ihelgen om det behövdes.
Per ringde mamma. Jag vågade inte själv. 14 månader har gått sen jag var där sist. Mamma är orolig för mig eftersom jag sa att jag hade självmordstankar. Nu är hon rädd. Sa att jag inte får göra något. Andra säger att jag inte skall tänka på andra, undrar om det betyder att omgivningen skall släppa taget om mig. låta mig bli fri.......
2 kommentarer:
Du ska leva, det är det vi fått livet till vännen!
Bra om du får bli inlagd så du får hjälp med tankarna, vet att det känns tufft men tänk på dig själv nu och gör det som är bäst för dig. Tänker på dig!
Kramar Mia
Bara för att du inte ska tänka på andra så det sista vi kommer göra är att släppa taget om dig.
Jag vet, det är svårt att se framåt. Men man måste försöka ta hjälp av någon, kämpa imot allt och det viktigaste ge aldrg upp viljan och hoppet!
Vi vill ha dig kvar i livet, vi vill ha en välmående Johanna som slipper bli plågad av tankar och dylikt. För du är värd så himla mycket! Glöm aldrig, aldrig, aldrig det! Finns hör!
Kram!!
Skicka en kommentar