Mår mycket mycket bättre nu igen. Jag äter fortfarande zyprexa+xanor v.b, men jag är hemma!!! jag är inte inlagd! jag fixade det!!! STOLT över mig själv.
Det svåra när jag får sådana skov, är att det blir en ständig kamp med medicinerna. Jag vill ta dem, men jag får liksom inte. Andra grejen är maten, jag blir inte hungrig, jag glömmer äta och då har jag "matat" Ästörningen..... svårt att komma tillbaka till rutinerna. Men det viktigaste dessa veckorna har varit sömn+medicin.... mamma har rastat hundarna på morgonen så jag har kunnat sova lite längre och jag har varit hos dom så jag inte är ensam. Ångesten och rösterna blir så jävla jobbiga.
Önskar att jag kunde ha ett normalt liv!!!! Jag vill må som jag brukade må, men då säger doktorn att jag inte har mått så på många många år, så de få dagarna som är bra, får jag göra så mycket med som jag kan och de dagarna som är tuffa och jobbiga, ligger jag i sängen/soffan och försöker överleva.
Men nu är jag inte död längre, jag vaknade efter nästan en och en halv vecka igen!!! och nu lever jag......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar