Het psykdebatt

Jag läser på nätet om hur unga tjejer(framför allt) blir felbehandlade och att det saknas respekt hos personal. Jag har alltid blivit väl bemött och kan inte själv relatera till detta? Jag läser bara frustrerande inlägg på forum på nätet om hur dåligt de blir bemötta. Handlar det om brist på respekt? Från bådas sida? Har samhället förändrats och ställer det större krav på oss?

Under många år har patienter lagts in i fack beroende på vilken diagnos de har. Diagnoser känns ganska oviktigt, eftersom alla är individer och behöver behandlas på olika sätt. Personalen sätter på en viss patientgrupp en röd tröja och under många år tog patienterna på sig den röda tröjan. Men så kommer en ny generation som helt plötsligt gör uppror och tar på sig en gul tröja istället!

Vad händer? Personalen vet inte vad de skall göra, de har behandlat de olika patientkategorierna i trettio år på ett visst sätt och är inte helt villiga att byta metod. Dessa unga patienter ifrågasätter, de vet att de har rättigheter och de vet betydligt mer om ”diagnoserna” efter att internet finns. I mina ögon är den gula tröjan ett frö som sås i en ung människas kropp, ett frö av friskhet och viljan mot frihet. Borde inte detta uppmuntras?

Psykatrins främsta jobb måste vara att motivera! Visa respekt, för de skall ju ändå vara föredömen och leda åt rätt håll. För ibland vandrar man längs fel stig, ibland tappar man livslusten, men då skall man inte bli nedtryckt och hånad.

Jag tror inte att någon ”väljer” att bli psykiskt sjuk, vad det än handlar om för sjukdom eller diagnos.

Visa respekt, så möts du av respekt.