Läka. Jag tror inte att tiden läker alla sår. Ärren finns kvar, strips läker det mesta, men inte mitt psyke. Tyävrr. Jag ger mig själv lite tid. Jag ger mig tid att läka. Va sjutton. Jag kan överleva detta livet. Även om det är trasigt. Jag kan överleva!
Tårarna rinner alltmer sällan, ångesten hanteras, rösterna är röster och syner är syner. Berättade för mamma igår om trollen i bokhyllan. Hon blev ledsen, men hon sa att hon ser ibland att jag se och hör saker. Jobbar förfullt på föredraget. Jag ber till Gud att jag skall klara detta!
 |
Bilden är från kryssningen förra året, vid den jättekalla polen, det var det längsta ett bad jag kom;) |
Jag vet att det är ledsamt att läsa sånt här.Men det är för min skull bloggen finns, vill ni läsa och förstå vad jag tänker. Läs. Blir ni irriterade/ledsna/arga/frustrerade. LÄS INTE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar