Jag tror att man kan använda ordet "enstöring" på mig själv. Jag är helst själv, hos mamma och pappa. Det går bra hos några vänner. Blir skiträdd när det börjar ställas krav på mig och att jag ska ut bland folk. När någon bjuder hem mig och jag kan förvänta mig mat som jag inte har en aning om vad det innehåller. Jag vill helst vara ensam, men ändå, önskar jag närhet. Kramar.
Vissa dagar har jag fuldagar, jag känner mig så jävla ful och fet. Då vill jag bara gömma mig för hela världen. Sätter på mig säckiga kläder, speglar mig och väger mig hela tiden.
Vissa dagar är findagar. Findagar innebär att jag kan se mig själv i spegeln och känna, ja, jag är faktiskt rätt söt. i den vinkeln....... men sedan är jag ful igen. vem kommer någonsin älska mig? Vilja leva ett liv med mig? För jag är ful och fet. Jag är otroligt svår att leva med eftersom jag är såååå paranoid.
Jag har en fantastisk familj. Fantastiska vänner. Fantastiska hundar. men livet är väldigt svårt och en kamp hela tiden. Jag vill inte vara egoistisk. Jag bryr mig om dom som jag älskar. mer än jag tar hand om och älskar mig själv. Jag har fått inse att livet kommer vara såhär, jag kan göra det bästa jag kan med maten och lära mig leva med det schizoaffektiva.
äsch. jag älskar er ändå. vänner. familj och hundar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar