oj då

opps!!! Nu är dom inte så glada på mig.........

Midsommar

Då var midsommar över. Midsommar är faktiskt en av högtiderna som jag tycker bäst om. Det är så oviktigt på något sätt. Därför är det rätt mysigt att fira det. Ja, jag vet, det är lite dubbelt. Vi var iaf hos moster Eva som vanligt, sill, jordgubbar, nubbe och grill. Sov där och hade en mysig morgon.

Enstöring/fuldag/findag

Jag tror att man kan använda ordet "enstöring" på mig själv. Jag är helst själv, hos mamma och pappa. Det går bra hos några vänner. Blir skiträdd när det börjar ställas krav på mig och att jag ska ut bland folk. När någon bjuder hem mig och jag kan förvänta mig mat som jag inte har en aning om vad det innehåller. Jag vill helst vara ensam, men ändå, önskar jag närhet. Kramar.

Vissa dagar har jag fuldagar, jag känner mig så jävla ful och fet. Då vill jag bara gömma mig för hela världen. Sätter på mig säckiga kläder, speglar mig och väger mig hela tiden.

Vissa dagar är findagar. Findagar innebär att jag kan se mig själv i spegeln och känna, ja, jag är faktiskt rätt söt. i den vinkeln....... men sedan är jag ful igen. vem kommer någonsin älska mig? Vilja leva ett liv med mig? För jag är ful  och fet. Jag är otroligt svår att leva med eftersom jag är såååå paranoid.

Jag har en fantastisk familj. Fantastiska vänner. Fantastiska hundar. men livet är väldigt svårt och en kamp hela tiden. Jag vill inte vara egoistisk. Jag bryr mig om dom som jag älskar. mer än jag tar hand om och älskar mig själv. Jag har fått inse att livet kommer vara såhär, jag kan göra det bästa jag kan med maten och lära mig leva med det schizoaffektiva.

äsch.  jag älskar er ändå. vänner. familj och hundar.

Ett inlägg av Victoria Bengtsson

Härom dagen fick jag ett mail från en tjej som jag har haft kontakt med sedan 2012 där hon skriver om sin ätstörning och vägen tillbaka. Att det går att bli frisk. Jag beundrar henne jättemycket och hon är en riktig kämpe!!! Jag frågade om jag fick lägga ut texten här på min blogg och det var helt ok. Läs den och fundera. 



"Fri-från-anorexi symbolen och ordet "styrka" får för resten av mitt liv påminna mig om vilken kamp jag genomgått.. om hur denna hemska sjukdom låtit min familj lida. De tre värsta åren i mitt liv, kändes som tio år..

ur allt ont kommer något gott, det har jag intalat mig själv när jag mått som värst, när jag varit desperat och inte sett någon utväg. Min mamma har berättat nu i efterhand hur hon varenda morgon innan hon skulle åka till jobbet, tittade in i mitt rum bara för att höra så att jag andades... förlåt för att jag lät dig genomlida detta mamma.. du har varit mitt största stöd och du har aldrig gett upp tron om jag skulle ta mig ur det här. "Du är en utav dem som kommer att överleva denna sjukdomen, det känner jag i mitt hjärta..", sa du så många gånger till mig.
Mitt hjärta höll på att ge upp, under våren och sommaren 2013 började det hugga i hjärtat vid varenda kräkning, så fort jag inte ätit på en dag, så högg det. Vid denna tidpunkten hade jag ingen överlevnadsdrift kvar, självhatet var enormt, men när det började kännas i mitt hjärta, då blev jag rädd. Jag fick gå till vårdcentralen en gång i veckan för att ta EKG-test. Den 2 juli 2013 fick jag reda på att jag var gravid.. det var min räddning. Min lilla kille gjorde mig frisk och fri, för nu var han så mycket viktigare än att agera efter rösterna i mitt huvud som hela tiden sa åt mig att inte äta, att kräkas om jag åt något, att jag var värdelös. Visst får jag fortfarande ångest efter mat ibland, det har ju bara gått ett år. Jag får säkert leva med detta för resten av mitt liv, jag får leva med att kämpa för att inte agera efter rösterna som kommer att finnas kvar.
Men jag har valt livet.. och jag visste inte att man kunde må såhär bra igen, man glömmer bort det. Jag hade glömt bort hur det kändes att må bra.
Den här sjukdomen är den vanligaste förekommande psykiska sjukdomen hos tonårsflickor och kvinnor. Den har en otroligt stor dödlighet, 20 % av de som utvecklar Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa dör varenda år på grund utav detta. Tänk er, så många fina killar och tjejer som varenda år dör på grund utav en röst, en meningslös röst som inte finns där för att hjälpa dig att gå ner några kilon, en röst som inte är till för att göra dig gladare.. tänk er maktlösheten hos föräldrarna och familjerna när dem får se, sina redan fina och perfekta barn, döda sig själva.Vi måste hjälpas åt för att stoppa denna utvecklingen, att fler och fler luras utav dessa sjuka ideal. Skolorna måste utbilda lärare och kuratorer mer noggrant om psykisk ohälsa, för det är oftast någon gång under skoltiden som sjukdomen utvecklas. Man måste vara uppmärksam, kunna känna igen tecken. Mer föreläsningar från personer som tagit sig igenom psykisk ohälsa. Som Johanna Kristina Linnéa Linder föreläsning som hon höll i våren 2012, det behövs fler sådana.
Den här sjukdomen var inte till för att göra mig "lite nöjdare över min kropp", den var inte till för att skapa en perfekt tjej. Den hade bara ett mål för mig: att döda mig.Men jag är så stolt, över att kunna kalla mig själv en överlevare." -Victoria Bengtsson juni 2014

depp.

Fan. jag är faktiskt väldigt ledsen nu. Trodde att vi förstod varann, och när jag skrev hur jag mår just nu, fick jag bara höra hur fel jag hade, hur fel jag tänkte. Antar att vi hanterar ångest olika och hur våldsam ångesten faktiskt.

Depp.

förstör och förgör

 

Jag förstör och förgör allt. Jag antar att vi har olika sorters ångest och olika sätter att hantera den:(