Det är måndag och varje bulimikers räddning.
helgen har varit full av godis, kakor, sås, glass och mat. Jag önskar att jag kunde ha ett normalt sätt att se på mat, hantera det. Antingen för lite, för mycket. Jag önskar att jag kunde älska min kropp, jag önskar att jag kunde stoppa något i munnen utan ångest. Imorgon blir allting annorlunda. Imorgon börjar det nya livet. Men det blir aldrig så. Det vet jag också, om jag tänker efter.... Imorgon ska allt bli som vanligt igen, men vad är vanligt? hur var det innan detta.....
Börjar dagen med att äta en stadig frukost, hoppar sen över mellanmål och lunch. Säger till mamma att jag har lagat mat som luktar såååå gott och säger att jag har ätit. Sen, när klockan är ungefär 19:30 bryter helvetet löst och ingen ser mig, för persiennerna är neddragna, lamporna är släckta och jag är äcklig och vräker i mig.
Nästa måndag, då, kanske....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar