GOTT NYTT

Gott nytt år alla vänner. må nästa bli bättre.

mitt 2011

Johanna på Lanzarote, År 2011



År 2011 var ett trasigt år. Det lämnade med så mycket tankar och olycka, sorg och stolthet ändå. Jag har bara varit på 67an två gånger i år…. Jag avbröt med psykologen i oktober och började hos en ny kurator som heter Birgitta. Känner inte att jag måste ha en psykolog, utan någon som lyssnar och förstår det jag säger. Det är ingen mening annars.

När jag var på sjukhuset i februari/mars var pga depression, var så djupt under ytan att jag var nära att drunkna. Men de drog upp mig ändå. Tillbringade nästan tio veckor där den gången. Minns hur jag öppnade mailen och läste att Josefine, en av mina bästa vänners, pappa hade gått bort. Blev så kall i kroppen, har försökt att stötta henne under året och jag hoppas att hennes år blir bättre.

Mamma och jag åkte till Kanarieöarna i mars. På kryssning. Underbart faktiskt. Var på Las Palmas, La Palma, Teneriffa, Lanzarote, Marocko och Madeira. Jag tog två xanor på hela resan och har knappt tagit något efter det heller Ny resa planeras redan igen, Turkiet blir det nog. Visst har jag ångest, mycket ångest, men jag plågar mig igenom det.

När vi hade kommit hem från resan åkte vi till Carina och valde ut Oskar. Oskar är en underbar hund, halvbror med Dexter. Men han har ett hemskt dåligt självförtroende. Men vi jobbar på det.

Dexter fick sitt championat i somras, i Svenstavik. Så jävla stolt över honom. Det var i början på sommaren Helena blev sjuk. De visste inte var det var, vilket mynnade ut i at hon hade cancer ÖVERALLT, hon dog i höstas endast 39 år gammal. R.I.P

Slutet på augusti blev jag inlagd igen. (nu rinner tårarna) Det var ett sådant nederlag. Panik. Jag hade eget rum och låg bara och grät. Det var mycket som gjorde att jag fick utbrott och bara skrek och ångesten var ihållande. Jag blev utskriven tillslut, det blir man ju alltid.

Jag kom i kontakt med Lars Nilsson och Glenn Nordling. Vi skall ha en kväll om psykisk ohälsa i vår. Planer för en bok finns också.

Nu sitter jag och skriver detta vid köksbordet hos mamma och pappa. Gråter över de som har lämnat mig, genom död och avståndstagande. Varför har ni övergivit mej? Ena stunden är jag mjuk, andra gången är jag hård. Panik och paranoia. Jag vill aldrig må dåligt igen, varför tänker jag ens tanken att sluta med clozapinet? Varför vill jag ens riskera att bli sjuk.
Ta hand om varandra och ha ett gott nytt 2012!

Puss & kram

Heroin

Jag vill till mörkret och tystnaden. Där det inte ekar i skallen och gnager inuti. Jag försöker förklara hur det känns, hur det låter. men det går inte. det blir stopp. Panik.

Någon frågade om nyårslöften, jag skall börja gå på heroin. nä. det är bara ett skal, bakom ögonen, fulla av liv, finns ingenting. det är som om jag aldrig hade gjort något, aldrig sagt eller skrivit något. orden är tomma och ekande. Jag lämnar kvar bladen med spretiga versaler. tror du att du förstår vad jag skriver? det gör du inte. Tror du att du förstår mig?! det gör du inte. slut på självömkande. År 2012 skall bli vändningen och det nya.

Skall hämta mediciner. Josefine kommer hit. Hon flyttar snart och jag vill ha så mycket kvalitetstid med henne som möjligt. har varit i på klubben och spårat, båda pojkarna. duktiga. har ont i huvudet. bajs på det.

sorgen och döden

Det är kallt inuti, utanpå och hjärtat är tomt. 2002, halv fem. Vill skrika och gråta,men iår skall jag försöka le lite. tänka på alla fina minnen och gräva mig in i sorgens borg.

Guja. R.I.P, Guja, jag tänker inte gråta mer nu. Vi ses någon gång, jag längtar dit, men nu släpper jag sorgen. Det betyder inte att jag glömmer dig, jag kommer alltid tänka på dig. varje dag.

GOD JUL

Jag säger God jul, till er alla, från oss alla här hemma. Julen kommer i år igen. Har spenderat halva dagen i skogen med pojkarna. Slagit in presenter, skall bada hundar och fira "lilljul" hos Inger och Lennart.

Mår som jag förtjänar antar jag. Haha, där fick jag för att jag vågade lita på någon!

KAOS

Jag på båten över till Danmark och världsutställningen, tjock och lycklig.



Tomheten är äcklig och jobbig. Mamma sa att jag skulle ge det tid, det tog ett tag att bygga upp allting och plötsligt bara allting rasar! Världen ter sig så jävla svart och det känns som om någon har stuckit en kniv i hjärtat och tagit ur en del av hjärtat. Vädret gör det ju inte roligare direkt:/

På lördag kommer iaf Åsa!!!! Trevligt, känns som om det var evigheter sedan vi sågs. Minns inte om hon var på avdelningen och hälsade på i sep/okt. Var rätt väck i skallen då. tuggummi och konstig knastrig bomull. Huvudet var kaos, allting var kaos. nu är det kaos, och kommer kanske alltid vara kaos i den tomma delen. Men kanske går det att finna en stig ur mörkret igen, jag har gjort det förut.

ikävll:
JULBORD med klubben

Panic

Fan. nu dog en del av mig.
kände hur jag blev alldeles kall,
hur jag började skaka och satt med luren i handen och kände hur livet rann ur mig, hur det kändes hur någon stack en kniv i hjärat och skar ur en del och lämnade mig kvar, sårad och otroligt skyldig. Jag är anledningen till "att".

Nu vill jag ingenting längre. jag orkar knappt andas

vård

Fruktansvärt. Läser boken just nu... tur att jag har fått den vården jag har fått!!!

Har kommit hem från Göteborg nu. Satt i första klass hem för att det var fullt. värsta lyxen. Har avklarat Liseberg med tomten och kaninerna. stan med idolerna, som vi inte visste. slapp och mys.