Mot det nya året

Mot det nya året. 2016

*Löpträna

*Skriva mer

*Fota mer

*blogga, både hundbloggen och denna bloggen

*Hålla fast vid mat och medicinrutiner

*Låta bli att sabba för mig själv

....

Till er alla, från oss här, GOTT NYTT 2016

trehundrasextiofem dagar

trehundrasextiofem dagar

… sextio minuter

januari. Vaknar efter en sen kväll, sen natt. Fylld av raketer, blixtar på himlen. Stjärnor som lyser. Iskalla fingrar runt ett glas. Champagne. Men vem bryr sej egentligen om det är 2014 eller 2015. Bara sådär över en natt. Jag vaknar med samma känsla. Som jag hade igår.

februari. Dom säger att det börjar vända nu. Att det bara blir ljusare och ljusare, men inuti är det fortfarande kolsvart. händerna är täckta med sot, sot som finns inuti. Det går fortfarande att tända ljusen om kvällen, det är fortfarande sådär mörkt om eftermiddagen, om kvällen. 

mars. Ja, det börjar nog vända nu… vi drar fram klockan en timme.

april. April är lite magiskt. Jag fyller år. Den femtonde april, nittonhundraåttiotvå, det var då jag föddes.

maj. Nu börjar träden bli ljusgröna. Himlen har en annan färg, en annan slags blå. Kan sitta på en köksstol på balkongen, i hörnet, där värmer solen. 

juni. nu är sommaren här! Alla blommor börjar slå ut. Midsommar, midsommarstång och blommor i håret. Äter sill, potatis och jordgubbstårta. Vattnet börjar bli badvänligt, det blir aldrig riktigt mörkt. Är det nu det börjar vända igen?

juli. barfota, solblekt hår.

augusti. Tror att sommaren är över och njuter av alla soltimmar. Känns onödigt att lägga sig när man snart ska gå upp igen.

september. Löven börjar bli gula, faller mot marken, det är fortfarande varmt i luften, inser, det är snart höst. mörkt igen.

oktober. vi ställer tillbaka klockan en timme. Får sova längre och tycker att det är jätteskönt, men kvällen därpå känns kylan och mörkret igen.

november. Stormar och blåser. Regnar och gråter. 

december. Advent. Glögg och pepparkakor med mögelost. Lucia och ljus i håret. Vackra sånger och kyrkan. Planerar och ser fram emot julen, all kärlek och omtanke. familjen och vänner. Men så är julen över och snart är det den sista december, men vem bryr sej egentligen om det är 2015 eller 2016. Bara sådär över en natt. Jag vaknar med samma känsla. Som jag hade igår. Bara ett år senare.

trehundrasextiofem dagar

citat

”Hör du mig skratta, ser du mig le
Tro inte jag mår bättre för det
Ser du mej växa, se rundare ut
Tro inte bara min ångest är slut
För allting finns kvar, min ilska och gråt
Det kan inte kilona göra nåt åt
Jag undrar allt mera, varför jag finns till
När leva är det sista jag vill

Men trots alla lögner kämpar jag på
Jag är inte dum, det måste ju gå
Jag har bra betyg, är intelligent
Har bara efter smärta känt
Fast här finns ej, någon lycka för mig
I så fall skulle det vara, sann kärlek ifrån dig”

- en text som betyder mycket och beskriver så väl vad en ätstörning är.

....

Ja, jag vet hur det är att bollas fram och tillbaka på psyk.

Ja, jag vet hur det är att äta sig mätt på olika mediciner.

Ja, jag vet hur det är att skrika sig hes och skära sig blodig.

Ja, jag vet hur det är att svimma av hunger 

och äta sig sprängfylld och stoppa fingrarna i halsen.

Men nej, det är ingenting jag är stolt över eller vill föra över till någon annan.

Jag berättar denna historien för att ni skall förstå.

...

men.....

Jag säger det så enkelt som jag kan, utan att krångla till det- 

Om du är ute i krig
sluta kriga
Om du gråter
torka dina tårar
Om du skakar av ångest
låt ångesten sluta darra 
Om du skär sönder dina armar
låt dom läka

Om du inte låter dig själv njuta utav solen
glöm regnet

Men…

Om du skrattar
fortsätt skratta
Om du ler
fortsätt le
Om du vill leva
fortsätt leva!!

-Johanna, september 2015

Kär

Jag har blivit kär. I en liten svart och silver dvärgschnuazuertik som heter Femman. Hon är ett år. Vi skulle prova henne lite för att Carina vill att jag ska ha henne till agility. Mamma vill dock ha en hanvalp, vilket jag förstår. Men jag älskar den där hunden, jag hatar tanken på att jag måste lämna henne ifrån mig. Hon förtjänar ett hem där hon får all uppmärksamhet och massor av kärlek.

Jag älskar denna hunden!!!! Hon är underbar, fantastiskt fint mental. Glad och mysig, älskar att gosa. Hon har precis "kramat" mig i en halvtimme. Det här gör ont. Jätteont.

tid.

Inser hur mycket tid jag har tappat. På otroligt många olika sätt och vis. Jag har tappat tonåren, jag blev sjuk, började tappa verkligheten. Ena dagen var det sol, andra gången jag vaknade var det mörkt ute och jag förstod att det var kväll, kanske till och med natt. Men jag fattade inte att jag hade sovit bort tre dagar.

Andra dagar och nätter var jag som en robot. Jag vandrade i timtal. Irrade runt i lägenheten. Ropade efter någon. Jag vet inte vem riktigt. Men det var svårt att vara själv.

Mamma kom hem till lägenheten och jag hade inte tvättat håret på två veckor. Jag låg i soffan och tittade på tv. Hon hjälpte mej in i duschen. Kammade mitt hår och fönade det torrt.

Helt plötsligt hade det gått många år. Jag har minnesluckor. En del är en timme eller för fem minuter sedan. Andra är år, tid på avdelningen. Tiden då jag inte åt- när jag åt. Medicinerna som slog ut sjukdomen, medicinerna som slog ut mig, medicinen som gjorde att jag inte kunde tänka och vara......

Allt handlar så mycket om tid och hur mycket jag har tappat......